Belöningssystemets beroendeproblematik!

Beroendesjukdomar blir allt vanligare och klassas som kroniska, ofta obotliga och svårbehandlade hjärnsjukdomar.

Är det så enkelt... att pengar skapar lycka...? Och varför söker vi kickar i droger, mat och stress istället för att finns oss själva och vår egen drivkraft?



Den mänskliga hjärnan väger 2 % av människans kroppsvikt men behöver så mycket som 20 % av det blod som hjärtat pumpar ut. Blodet tillgodoser hjärnan med näring och syre, vilket är livsviktigt och bra att ha i åtanke för att få en frisk, snabb och motståndskraftig hjärna.

8 av de 10 vanligaste sjukdomarna i Sverige är sjukdomar i hjärnan och då är 2 av dem alkohol- och drogmissbruk och de är alla nervsjukdomar medan tex: cancer inte ens finns med på listan.

Belöningssystemet
Hjärnans belöningssystem fanns redan hos kvastfeningarna för 250 miljoner år sedan och  upptäcktes av Arvid Carlsson. När belöningssystemet aktiveras, så frisätts dopamin, som är detsamma som de glädjeämnen som gör oss glada, lugna och att vi känner oss tillfreds med livet. Människan har olika njutningsområden, såsom alkohol, rökning, koffein, droger, spel, arbetsinsats, motion eller liknande men de yttrar sig på samma sätt i hjärnan.

Synapser/kopplingar
Belöningssystemet bygger på att hjärnans synapser (kopplingar) bygger om sig, då de är föränderliga. När vi känner, upplever, minns och tänker så är det med hjälp av bland annat signalsubstanser vilket gör att en signalsubstans problematik kan kopplas till både depression, belöningssystem och psykoser. De kan enkelt förklaras som en molekyl som på kemisk väg förmedlar nervsignaler mellan nerverna.

I Sverige har vi så svart-vitt tänkande där vissa beroenden blir nästintill tabubelagda medan flera andra normaliseras av samhället. Tänk på hur många som tillbringar sin lördag framför postkodmiljonären och hur många barn som spelar bort halva sin vakna tid via data- och tv-spel. Och ändå, så ser vi det som ytterst normalt med spel, ifrågasätter inte ens att staten tjänar stora pengar på oss och på vår önskan och tro om att vi ska bli "rika och lyckliga".

Men är det så enkelt... att pengar skapar lycka...? Och varför söker vi kickar i droger, mat och stress istället för att finns oss själva och vår egen drivkraft?

Beroendesjukdomar...
... 
klassas som kroniska, ofta obotliga och svårbehandlade hjärnsjukdomar. Beroende kan framkallas av flera lagliga kickar som kommer från te x: alkohol, koffein, nikotin, poker, spel, shopping, sex, arbetsnarkomani, ätstörningar, video- och dataspel, lim, morfin, surfande på internet och läkemedel medan de olagliga varianterna kan vara te x: cannabis, kokain och heroin.

Barn, ungdomar och spel
Hjärnan på små barn utvecklas hela tiden och är inte klar förrän vid 20 års ålder. Utvecklingen av hjärnan och jaget är en förklaring till den mer egocentriska personlighet som oftast är överrepresentativa hos ungdomar. Den gradvisa mognaden beror till stor del på en kraftig omorganisering av hjärnans synapser och är klar ett par år tidigare hos kvinnan än hos mannen. Spelberoende liknar det beroende som uppstår från droger, då synapserna/belöningssystemet bygger om sig på samma vis. Det uppstår även sug, återfall och abstinens som vid andra beroenden. Detta påvisar vikten av att sätta kraftiga gränser för tv- och dataspel och andra spelformer.

Kvinnor och östrogen
Kvinnor har ett större abstinenssug vid beroende och har därmed svårare att sluta. Skadorna blir i de flesta fall allvarligare hos kvinnor än hos män och yttrar sig främst som hjärn- och muskulaturskador, depression och skador på lever och skelett. Mindre uppmärksammat men mycket vanligt är även smitta med sexuellt överförbara sjukdomar. Hos kvinnor, så ökar suget under ägglossningen på grund av östrogenhaltens stegring och högre testosteron hos mannen bidrar till högre alkoholintag.

Beroendemönster
Det är inte heller ovanligt att ett beroende ersätts av ett annat eftersom det inte är själva orsaken som behandlas. Exempel kan vara en rökare som byter cigaretterna mot socker, anorexi som övergår i bulimi och spel som yttrar sig i arbetsnarkomani, hårdträning eller alkoholmissbruk. Många kan naturligtvis bryta detta mönster och leva utan kickarna, men det är också många som inte kan det. Faktum är att belöningssystemet till och med aktiveras av sockret i vanlig mat och de ämnen som finns i mörk choklad.

När en beroende inte får sin kick, så tar reptilhjärnan över, vilket yttrar sig genom ett agerande som ofta inte involverar personens känslor. Det är med anledning av det som en drogmissbrukare kan orsaka saker som han/hon inte skulle göra i ett drogfritt tillstånd.

Källa:
Bitten Jonsson, Addictionsspecialist
Lars Olson, Neuroprofessor, Karolinska institutet
Annica Dahlström, Professor Göteborg´s universitet

Text: Zarah Öberg